En timmes lydnad privat för M i förrgår. Jag vet ju att jag älskar att gå för henne, det har jag alltid gjort. Och nu var det dags igen men för första gången med Baby Harrie. Jag hade många oklarheter i mitt sätt att tänka och träna när vi möttes upp. Tyckte en jäkla massa om allt. Jag får inte till det, vi står stilla bla bla bla…
Men som den oslagbara hon är räckte det med att visa vad vi kan och har gjort för att även jag skulle känna mig oslagbar. Och ja för mig är hon verkligen oslagbar. Ingen, och då menar jag verkligen ingen får mig att känna det jag känner i träning som när jag tränar för henne och ingen får mig heller att tänka och förstå så som hon. Jag förstår vad hon säger, menar och tänker och mig och mina hundar kan hon läsa som en öppen bok. Det är sjukt vad hon är rapp den där tjejen. På två sekunder läser hon av, tänker och agerar vilket såklart ger respons. Jag tror vi hoppade fram 10 meter i utvecklingen på den timmen bara för att hon är så stört bra på det hon gör, vilket är att få mig att läsa av, tänka och agera. Sen att hon kan träna hund upp och ner bak och fram och ut och in utan att ens andas gör ju också att hon kan fokusera så bra på själva coachningen. Jag har saknat henne och ser fram emot fortsatta regelbundna träningar.
Och Malou, tack för att du vill dela både med och motgångar med oss! ❤